Denna grymma jumpsuit med sverigemönster som hittades på
Manjana.se, meget nöjd!
Hittas här
Fredagsmys i sparkdräkt
Posted by Johannes on April 27, 2012
http://www.strumporochkalsonger.se/2012/04/fredagsmys-i-sparkdrakt/
Färgglatt i vår
Nu när våren kryper allt närmare så är det kanske även dags att pigga upp garderoben med lite roliga färger och mönster. Färgglada strumpor har blivit väldigt populära senaste tiden och det är lätt att förstå varför. Vem blir inte glad av lite fina färger? Kanske något även för dig att testa. Finns massa fina på www.manjana.se
Posted by Johannes on March 13, 2012
http://www.strumporochkalsonger.se/2012/03/fargglatt-i-var/
Passa på!
Just nu erbjuder webbutiken manjana.se fri frakt på alla ordrar så känner du minsta sug efter att fylla på garderoben med lite färgglada kalsonger så är det ett riktigt bra tillfälle! Bara kör!
Posted by Johannes on February 7, 2012
http://www.strumporochkalsonger.se/2012/02/passa-pa/
Jumpsuit i sommar?
Som många har koll på så vankas det ett större mästerskap i fotboll till sommaren, nämligen fotbolls-em i Ukraina. Det som är ännu roligare än att det är ett mästerskap i sig är att sverige till skillnad mot senaste åren faktiskt har kvalificerat sig till detta mästerskap, kul!
Men hur ska man då avnjuta detta mästerskap bäst. Tillsammans med goda vänner förstås, men även outfiten är viktig! vi har spanat in en grym outfit på manjana.se, nämligen en jumpsuit i sverigefärger. Denna är såklart ett måste såväl hemma i soffan som om du är på plats nere i Ukraina, jag ska iaf lätt ha en! Sen komplettera med ett par grymma kalsonger till det så är du i hamn!
Posted by Johannes on January 22, 2012
http://www.strumporochkalsonger.se/2012/01/jumpsuit-i-sommar/
Ull
Ull är hår från pälsen från olika djur, där det vanligaste är tamfår. Ull är en textil råvara som spinns till garn eller tråd. Den kan även användas till tovning eftersom ullfibern är täckt med epidermisfjäll.
Ull anses vara en av de tidigast använda textila råvarorna. Den äldsta metoden att ta vara på ull är att “nappa” den, plocka eller kamma den från djurets päls. Metoden kan bara användas på arter som naturligt fäller sin vinterull. Senare började man klippa ullen i ett sammanhängande sjok från kroppen med en ullsax, numera vanligen elektrisk. Ullen bereds därefter genom kamning eller kardning, innan den spinns till garn eller tovas.
Ull är det mig veterligen enda materialet som värmer i blött tillstånd. En ganska fantastisk egenskap som gör att den är perfekt som material i tex strumpor.
Posted by Johannes on January 8, 2012
http://www.strumporochkalsonger.se/2012/01/ull/
Dags för nyårslöfte?
Nu är det snart dags att fira in det nya året, och med det kommer det obligatoriska nyårslöftet. Hos många handlar det om att man ska röra på sig mer och komma i form till sommaren. För de få som verkligen tar tag i det och börjar träna har vi ett bra tips, nämligen välja träningsvänliga underkläder, vi på manjana.se säljer så kallade seamless-kalsonger och trosor och har fått väldigt bra respons från aktiva kunder att de verkligen gillar materialet och avsaknaden av sömmar i dessa underkläderna. Så detta kan vara ett tips för att träningssugna där ute.
Posted by admin on December 26, 2011
http://www.strumporochkalsonger.se/2011/12/dags-for-nyarslofte/
Bomull
Bomullens stora tvättålighet, goda slitstyrka och förmågan att svalka i varma klimat har bidragit till den snabbt fått övertag över lin och ull som textilråvara. Egyptisk bomull anses vara av särskilt hög kvalitet, eftersom dess fibrer är längre än andra sorter.
Historia
Man har odlat bomull i Indien i stor skala i mer än 5 000 år, och Mayaindianerna tillverkade bomullsvävnader av hög kvalitet på 600-talet f Kr.
I Manchester har bomullstyg vävts av importerad bomull sen 1300-talet.
Bomull kom till Sverige under vikingatiden. Som råvara hade bomull mycket liten betydelse i Sverige ännu på 1700-talet. År 1813 anlades det första mekaniska bomullsspinneriet i Sjuntorp, Västergötland och därmed grundades den mekaniska textilproduktionen i Sverige.
Egenskaper
Fibrernas ojämna yta (njurformen) gör att bomull lätt tar åt sig smuts och fordrar kraftig tvätt för att bli ren (hög tvätt-temperatur), men tack vare den goda tvättåligheten skadas den inte av hård behandling.
Styrka, töjbarhet och elasticitet
* Den inre spiralbyggnaden gör bomullsfibern mycket stark
* Stor motståndskraft mot dragning – draghållfasthet
* I vått tillstånd ökar styrkan med upp till 10 %; samtidigt krymper produkten
* Töjbarheten är låg liksom förmågan att återgå till ursprungsformen – elasticiteten
* Den låga töjbarheten och elasticiteten gör att bomullstyger lätt skrynklar sig och efter tvätt måste strykas eller manglas
* Bomullstyger kan impregneras mot skrynkling med bra resultat
* Tråd och tyger av bomull kan genom speciell behandling mjukgöras och ges högre glans — mercerisering
Förmåga att isolera värme
* Låg förmåga att isolera värme, vilket delvis beror på den låga elasticiteten. (Bomullsgarner är kompakta och innehåller föga luft.)
* Cellulosafibern leder bort värme från huden, vilket gör bomullskläder svala och lämpliga i varma klimat.
Formbarhet
* Alla cellulosafibrer har låg formbarhet. (Pressveck går inte att åstadkomma i bomullstyg.)
Motståndskraft
* Mot ljus: mycket hög motståndkraft.
* Mot värme: god motståndskraft. Den torra fibern tål upp till 140 °C. För strykning eller varmmangling vid högst 200 °C måste bomullen vara fuktig.
* Mot mikroorganismer: kan angripas av bakterier och mögelsvampar om den förvaras fuktigt. Blekt bomull har högre motståndskraft än oblekt.
* Mot kemikalier: mycket stor motståndskraft mot baser även vid hög temperatur. Vid normal tvätt i tvättmaskin eller gryta med lock, har bomull mycket stor motståndskraft mot den mekaniska bearbetningen och den kemiska inverkan. Blekning sänker bomullens hållbarhet obetydligt, men ökar materialets förmåga att ta upp fukt.
* Mot insekter: Kan angripas av silverfisk. Angrips ej av mal och används därför till skyddspåsar för ylle, som är svårt ansatt av mal.
(källa: wikipedia)
Posted by admin on December 22, 2011
http://www.strumporochkalsonger.se/2011/12/bomull/
Fritidsstrumpor
Många av oss nöjer oss inte med att sitta hemma på vår fritid utan gillar att röra på oss, ut i skogen och plocka bär, ut i skidspåren och åka skidor eller varför inte skidbackarna och åka utför. Vilka aktiviteter man än gillar ställer det högre krav på strumporna vi bär. Nu ska dom inte bara vara snygga och trendiga, nu ska de även fylla en funktion. Vilket i detta fallet är hålla oss varma och torra. För detta endamål finns ett antal material som passar bättre än andra. Ull är den naturprodukt som bäst uppfyller kravet och är det enda materialet som faktiskt håller oss varma även i fuktigt tillstånd. Akryl är ett konstmaterial som också uppfyller liknande krav på artificiell väg. Så kraven på strumporna är stora, exempel på väg fungerande strumpor för dessa tillfällen är tex strumporna arctic activ. Perfekt kombination av funktion och mode.
Posted by admin on December 21, 2011
http://www.strumporochkalsonger.se/2011/12/fritidsstrumpor/
Underkläder genom historien
De första underkläderna, underbyxor utan fot, kom i början av 1800-talet.
Senare på 1800-talet blev korsetten populär då idealet var getingsmal midja och breda höfter. Under några perioder skulle kvinnor ha stor rumpa, turnyr. Då användes en stjärtkudde eller stålställning under kjolen.
Under 1910-talet kom den första behån som bestod av två näsdukar som veks till trekanter.
På 1920-talet skulle siluetten vara slank och pojklik. En del kvinnor lindade sig för att få en smal figur.
Under 1930-talet utvecklades storlekarna som namngavs till A-B-C-D-kupa.
På 1950-talet såldes många korsetter då idealet återigen var markerad byst och smal midja.
Under 1970-talet kom ett naturligt ideal och mjuka, naturliga material utvecklades.
På 1980-talet kom en motreaktion mot det naturliga och korsetten blev populär igen. Axlarna skulle vara breda och axelvaddar blev inne.
(källa: http://www.bt.se/nyheter/boras/underklader-genom-historien%28352132%29.gm)
Posted by admin on December 19, 2011
http://www.strumporochkalsonger.se/2011/12/underklader-genom-historien/